Senaste inläggen
Totalt omsätter Communicare 20 miljoner kronor. I projektet Attityd, som startade 2008 och som avslutas vid årsskiftet, har flera tusen ungdomar deltagit i de olika aktiviteterna.
– Vi kan konstatera att det skapats 111 nya företag under de här åren. De flesta av företagen finns kvar på marknaden, säger Pernilla Samuelsson, projektledare i Attityd.
Många projekt sticker ut, men frågan är om inte Kafé Olé i Sunne tar priset.
– Det var några gymnasieelever som startade verksamheten. Företaget är nu sålt och ungdomarna gjorde en förtjänst på affären.
Från årsskiftet fortsätter Attityd under annat namn, Tillväxt Värmland.
– Det betyder att vi nu har kontor i länets samtliga 16 kommuner dit ungdomar i åldern 18–35 år är välkomna. Tillgängligheten blir större och ungdomarna slipper resa långa vägar. Vi tror på idén att vara på plats i varje kommun, säger Markus Hjalmarsson.
Job College är en annan verksamhetsgren inom Communicare. Där är det ungdomar som varit arbetslösa minst tre månader som får hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
– Vi har under 2009 sett till att 255 ungdomar brutit sitt utanförskap och funnit vägen till egen försörjning. Detta har inneburit en stor besparing för samhället. Enbart i Värmland handlar det om 21 miljoner kronor. Det har alltså varit lönsamt att bedriva Job College i länet, säger Klas Johansson, coach i projektet.
Nu arbetar Communicare i flera andra län. Så den sammanlagda effekten av deras verksamhet är betydligt större är de resultat som redovisas för Värmland.
I Tillväxt Värmland är målet att under tre år starta 150 nya företag i länet. Samarbetet med andra organisationer som arbetar med ungdomar är gott. En viktig uppgift blir också att få ungdomarna att nätverka.
– Det finns sedan en tid tillbaka ett entreprenörsnätverk i Värmland som träffas tre-fyra gånger per år. Där ser vi till att det inte blir några arbetskrockar och att vi arbetar mot samma mål, säger Pernilla Samuelsson.
Mikael Sjöqvist och Agneta Karlsson arbetade i IT-företaget Benefit, Karlstad. Företaget som startades av Leif Lendrup. I slutet på 2001 fick de chansen att ta med sig några detaljhandelskunder som behövde stöd och hjälp med sina IT-rutiner.
– På den vägen är det . I dag kan vi dela in våra kunder i två kategorier, detaljhandelskedjor och kassa/affärssystemsleverantörer. Man kan säga att vi är brobyggare mellan system och användare. Vi jobbar med både hårdvaran och mjukvaran och vi utbildar i egen regi, säger Agneta Karlsson, som är styrelseordförande i bolaget.
De började med ett fåtal kunder, men det var inte helt enkelt att få bankerna att förstå att deras affärsidé var bärande.
– Vi talade med Nordea i flera månader för att få en checkkredit på 150 000 kronor, men det blev nobben. Swedbank visade snabbt att de trodde på oss och därmed fick vi får startkredit. Vi fick även hjälp av Nyföretagarcentrum och Andreas Slätt , som då arbetade på ungdomsorganisationen Communicare.
När man handlar i kedjor som Panduro, Synsam, Smycka, Comfort och Sportringen, för att nu nämna några exempel, är det Minduse IT som ligger bakom supporten för den systemleverantör som svarar för kassa- och IT-funktionerna.
– Vi kallar oss för ett jourhavande IT-företag. Våra kunder kan ringa ett telefonnummer och få allt ordnat. Ibland kanske experterna finns i USA eller Australien. Det vill säga de som levererat systemen. Då ringer de oss och vi sätter fart på arbetet och rättar till problemen för affärskedjan, säger Mikael Sjöqvist.
I dag arbetar 17 personer i Minduse IT och det kan bli fler.
– Just nu förhandlar vi med flera större detaljhandelskedjor som, om vi får kontraktet, innebär att vi måste nyanställa. På kort sikt tre personer, men längre fram kommer vi att behöva anställa fler, säger Agneta Karlsson.
Men är ni så duktiga nationellt sett så borde ni väl upptäckas lokalt?
– Man kan ju tycka att det borde vara så, men du vet det där med att bli profet i sin egen bygd inte alltid är så lätt. Faktum är att lokalt har vi en känd kund, Sommarlagret i Karlstad.
Hon brände ut sig på jobbet som förskollärare och hamnade av en slump på Broby Grafiska och den treåriga förpackningsutbildningen.
– Av anlagstester visste jag att min spatiala förmåga var god, men här gällde det att ta till sig allt det där nya inom digital teknik. Det var inte helt lätt, men skam den som ger sig. Jag bet ihop och klarade mig igenom utbildningen.
Nästa steg bestod i att ta ställning vad utbildningen skulle leda till.
– En lärare på skolan menade lite på skoj att det är ingen som vill ha en gammal kärring i sitt företag. Starta eget var hans råd. Jag fastnade för hans råd och satte i gång planen som nu lett fram till företaget Ingridpac, förlagt till Ideum i Sunne.
– Det känns väldigt bra att vara med i den kreativa miljön på Broby Grafiska i Sunne och Ideum. Alla är på sitt sätt innovativa och det mesta handlar om förpackningsbranschen.
Det bör i sammanhanget noteras att det i Värmland finns ett kluster som heter The Packaging Arena, TPA. Deras uppgift är att skapa tillväxt för förpackningar och stötta företag som arbetar med förpackningar. Det finns större förpackningsföretag i länet, men Ingridpac är pionjärer på producera små förpackningar.
– Jag tror att TPA gillar att vi expanderar, säger Ingrid Ringholm.
För Ingridpac handlar det om alla slags små förpackningar i kartong och wellmaterial. Allt från förpackningar för choklad till presenter av olika slag. Det handlar om aftonväskor i kartong, förpackningar och adresser för vinflaskor, presentkartonger för dopskedar , pannband för företag och idrottsföreningar, små prydliga förpackningar vid bröllop och fester av olika slag. Det kan också handla om skivomslag för mindre produktioner.
– Varje dag, varje vecka skapar vi nya innovativa förpackningar och vi samverkar med större företag om det krävs serietillverkning. Vi har också tagit fram en särskild presentask för de platser som Nils Holgerssons passerade på sin färd genom Sverige.
Är det inte svårt att sätta priset på några få småskaliga förpackningar jämfört med tillverkning av en hel serie?
– Där har du en intressant fråga. Priset är en jobbig del. Lika jobbigt är det att sköta det administrativa, som jag inledningsvis lejde bort till Bolagsbolaget.
Ryanair har ett rykte om sig som en hårdför och aggressiv förhandlare som pressat start- och landningsavgifter samt i vissa fall fått provision även på flygplatsparkeringarna.
När Ryanair etablerade sig på Skavsta flygplats i Nyköping köpte kommunen reklamplatser av flygbolaget för 55 miljoner kronor under tio år. Affären underkändes av länsrätten och anmäldes till EU-kommissionen som granskade den eftersom det misstänktes vara en otillbörlig subvention. Man fann dock inte att den stred mot EU:s regler för statsstöd.
– Ryanair har inneburit goda positiva effekter för oss säger, kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S) i Nyköping till NWT. Flygtrafiken har 2,6 miljoner passagerare per år och det har märkts i besöksnäringen som omsätter 1,1 miljarder och ger 800 helårsarbetstillfällen.
Han berättar att undersökningar visar att 16 procent av flygpassagerarna stannar mer än en dag i Nyköpingområdet.
Innebär avtalet mellan Karlstad och Ryanair liknande reklam för kommunen som Nyköping har?
– Jag vill inte gå in på vilka avtal vi har över huvud taget, säger flygplatsbolagets ordförande Ulf Nyqvist.
Kan du ge Karlstads skattebetalare en ungefärlig uppfattning om hur mycket det kostar kommunen?
– Nej, jag berättar ingenting eftersom det är affärshemligheter. Men det är klart att vi inte går in i en satsning som inte ger ett mervärde för regionen. Något mer än så vill jag inte säga.
Flygplatschefen Peter Landmarks läppar är lika förseglade beträffande Ryanairavtalet:
– Alla flygplatsens affärsuppgörelser med olika operatörer är konfidentiella. Det är konkurrens mellan flygbolag och flygplatser så det är inget som är offentligt åt något håll. Annars vore det väldigt konstigt eftersom det är en öppen marknad med fri konkurrens.
Men som skattebetalare är det intressant att veta vad satsningen kostar?
– Ja, så kan det vara...men det finns ju en kommunal budget för flygplatsen. Vi hade ett underskott på 24 miljoner när jag började och nu är vi nere på 15 miljoner trots finanskris och askmoln...och det resultatet ska fortsätta att förbättras.
Avdelningen för maskin- och materialteknik vid Karlstads universitet har fått fyra miljoner kronor från KK-stiftelsen för att driva projektet ”VHCF (Very High Cycle Fatigue), ett okänt liv hos rostfritt”.
Utmattning är en av de vanligaste förekommande orsakerna till haverier i olika konstruktioner i exempelvis broar, tåghjul/axlar, maskiner, flygplan, bilar och hushållsredskap.
– I projektet ska vi jobba med att ge ny grundläggande kunskap kring VHCF, säger Jens Bergström, professor i materialteknik vid Karlstads universitet.
Forskarna ska bland annat studera sprickmekanismer. Detta kommer på sikt att ge nya materialdata för säkrare konstruktioner.
Projektet drivs i samverkan med tillverkare av rostfritt stål, Outokumpu Stainless AB i Avesta, och Sandvik Materials Technology AB i Sandviken. Rostfria stål tillhör kategorin specialstål där de svenska stålbolagen tillhör de världsledande. De deltagande företagen bidrar med lika stor del som KK-stiftelsen, totalt omfattar alltså projektet åtta miljoner kronor.
Hittills har forskningen byggt upp kunskap kring livslängder på upp till tio miljoner belastningar. I många tillämpningar är livslängden mycket längre, mer än tusen miljoner belastningar. Nu kommer den specialutrustning för utmattningsprovning som finns på Karlstads universitet väl till pass. Den provar med en belastningsfrekvens som motsvarar 20 000 belastningar per sekund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|